juniornerbring

Där finns så många frågor som man nog aldrig riktigt kan få svar på själv.

Ibland får man frågor av sig själv, som man aldrig riktigt kan svara på.

Har den senaste tiden fått några sömnlösa nätter, och det är inte roligt, speciellt inte när man ska på en aktivitet via arbetsförmedlingen.

 

Har suttit så många gånger och försökt släppa ut varenda tanke så jag är helt fri från tankar just när jag ska sova, men när jag ska formulera tankarna så försvinner dom. Är det att jag tänker för mycket på min framtid? Tänker jag för mycket på det förflutna? Är jag orolig för någonting? Om jag inte hittar svaren, vart ska jag söka?

Tycker att det mesta börjar ordna upp sig för mig. Det börjar ljusna lite tycker jag. Börjar se saker klarare och bättre. För första gången på länge så känner jag faktiskt hopp för mig själv. Känner att jag vuxit som person den senaste tiden, men jag har alltid levt efter meningen " Det som inte dödar mig gör mig starkare" Så det är klart det bara blir bättre för mig själv. 

 

Men som sagt, ibland sitter man och försöker skriva ner sina tsnkar, så fastnar man och får inte ut något. Det gick ju så bra för mig ett tag, tankarna bara flöt på och jag fick ner varanda tanke här på bloggen, och även om jag inte är ute efter det så fick jag mycket feedback på det jag skrev och det mesta var positivt, så det var ju bara kul att läsa alla kommentarerr. Det får ju en att le för sig själv.

 

Jag älskar att dela med mig av mina tankar, jag vet inte varför. Och jag vet inte var jag fått det ifrån men så är det.

 

Jag vill med detta inlägg, tacka alla mina vänner och min familj för att allt stöd den senaste tiden, trots att jag varit nere på botten. Och för att ni stått ut med mig. Ni är underbara och jag älskar er allihopa.

 

Ha en härlig tisdag för det ska jag ha. Först tekniska museet med min aktivitet via AF sen spela minigolf med mitt nya bowlinglag.

 

/ Alexander Nerbring