Nyår...
Ja nu är det snart dags. Nyår. Dagen innan det nya året är framme. Underbart. Jag har en del nyårslöften. Jag TROR jag kommer att klara av dom. Men, vad som helst kan hända. Eller? Iallafall dom är:
- Sluta röka.
- Bli en stark person och skita i problem och skit.
- Bli glad.
- Fixa skolan.
Man kan säga rätt mycket om detta år, tråkiga saker, roliga saker eller underbara saker. Jag lär ju mest säga dåliga saker. För detta året har inte varit mitt år. Minnen finns där så klart, kan inte glömma alla fester, midsommaren, vännerna, matcherna eller tävlingar. Oförglömligt. Men där kommer vi till allt det dåliga. Nerslagen, åkt in i en ruta m.m. Det kommer jag faktiskt glömma. Jag är rätt säker på att 2009 kommer bli mitt år. Jag ser mycket fram emot att fira nyårsafton imorgon. Jag har bestämt, jag ska ta min sista cigg exakt klockan 23:57. Sen fimpa den 00:00 sen är det slut med rökandet för mig. Kommer kännas så skönt. En sak till innan jag avslutar detta ämnet. Jag vill tillägna ett stort tack för alla som har funnits där för mig när jag var nere på botten. Tack så hemskt mycket allihopa! Glömmer aldrig det ni gjort för mig. Aldrig.
Var på bio idag med Robin. Såg " Yes man" Rolig var den. Rekomenderas att kollas på. Eller va säger man?
Imorgon är det nyårsafton, ska fira den med Robin. Var vet jag inte, har tre fester och välja mellan. Jobbigt eller hur? hehe. Så kan de va.
Nu står tankarna still igen. Jag skriver på torsdag. Jag vill önska alla ett riktigt gott nytt år. Och ta väl hand om er. Ta det lugnt med era fingrar med smällare och raketer. Ha de bra allihopa. // Alexander Nerbring.
Förlåt.
För det första. Så ber jag om ursäkt för jag är så negativ hela tiden. Men ingenting fungerar. Jag försöker. Tro mig. Men allt är så svårt utan en familj man kan snacka med. Jag är inte stolt över mig själv. Jag ville inte detta, Det var ödet som tydligen ville detta.
Jag mår skit. Och inget hjälper. Jag dricker. Men det hjälper heller inte detta. Seriöst. Jag behöver hjälp. Detta är på gränsen att spåra ur, bara gå min väg och bara försvinna. Jag är för svag för att klara detta. Totalt förstörd är jag.
Igår var det julafton. Visst, jag skrattade och hade roligt, men det kändes inte bra. Det var ju inte min familj som firade jul. Det var nåt annat. Det var en mamma, pappa och två brödrar som firade, inte en familj. Varför har jag så svårt för att klara av skiten? Min bror har eller hade inga svårigheter med de? Jag har alltid sett Martin( min bror ) som en förebild. Men varför har jag inte lyckats som han? Jo, svaret fick jag precis. Jag visar mig svag, alla som går på mig, ser svagheten i mina ögon. Men jag klarar inte detta mer. Allt har blivit som ett stort svart moln över mitt liv. Jag försöker tänka på det positiva. Och jag har sagt att jag mår bättre, men jag har nog bara låtssats som de. Innerst inne mår jag skit.
Är så trött , så trött på att gnälla hela tiden. Folk blir trötta på mig för jag gnäller över mitt liv hela tiden. Men ingen, ingen, vet så mycket jag gått igenom, inte ens min far. Vet ni hur de känns? När inte ens min far vet hur mycket jag gått igenom i mitt liv? Jag vet inte ens om jag vågar säga att jag inte har en familj längre. Men det har jag inte. Jag ska tacka gud att jag klarat mig så här långt. Jag ska igentligen vara stolt över mig själv över att jag klarat all skit jag gått igenom. Men tyvärr, det kan jag inte, hur mycket jag än försöker så blir det bara skit av det hela. Förlåt. Jag har tagit emot massa skit, för att komma hit? Var det värt det? Eller, vad har jag fått tillbaka?Ingenting, eller jo, ännu mer skit.
Pallar inte skriva mer, mår bara skit av allt. Sov gott. Haj // Alex
Jag mår skit. Och inget hjälper. Jag dricker. Men det hjälper heller inte detta. Seriöst. Jag behöver hjälp. Detta är på gränsen att spåra ur, bara gå min väg och bara försvinna. Jag är för svag för att klara detta. Totalt förstörd är jag.
Igår var det julafton. Visst, jag skrattade och hade roligt, men det kändes inte bra. Det var ju inte min familj som firade jul. Det var nåt annat. Det var en mamma, pappa och två brödrar som firade, inte en familj. Varför har jag så svårt för att klara av skiten? Min bror har eller hade inga svårigheter med de? Jag har alltid sett Martin( min bror ) som en förebild. Men varför har jag inte lyckats som han? Jo, svaret fick jag precis. Jag visar mig svag, alla som går på mig, ser svagheten i mina ögon. Men jag klarar inte detta mer. Allt har blivit som ett stort svart moln över mitt liv. Jag försöker tänka på det positiva. Och jag har sagt att jag mår bättre, men jag har nog bara låtssats som de. Innerst inne mår jag skit.
Är så trött , så trött på att gnälla hela tiden. Folk blir trötta på mig för jag gnäller över mitt liv hela tiden. Men ingen, ingen, vet så mycket jag gått igenom, inte ens min far. Vet ni hur de känns? När inte ens min far vet hur mycket jag gått igenom i mitt liv? Jag vet inte ens om jag vågar säga att jag inte har en familj längre. Men det har jag inte. Jag ska tacka gud att jag klarat mig så här långt. Jag ska igentligen vara stolt över mig själv över att jag klarat all skit jag gått igenom. Men tyvärr, det kan jag inte, hur mycket jag än försöker så blir det bara skit av det hela. Förlåt. Jag har tagit emot massa skit, för att komma hit? Var det värt det? Eller, vad har jag fått tillbaka?Ingenting, eller jo, ännu mer skit.
Pallar inte skriva mer, mår bara skit av allt. Sov gott. Haj // Alex
Så taggad ändå...
Jag som var så taggad till detta. Varför blir det då till ett helvete? Syftar då på tävlingarna idag. Gick åt helvete.
Ska inte tillbaka till det negativa nu. Nu när det känns så skönt och vara inne med positiva tankar. FAN! säger jag bara. Hur kunde detta hända nu? Detta kan inte vara sant. Får beröm i skolan hur duktig jag varit. Har underbara vänner. Hur kunde detta hända? Varför kommer jag tillbaka? Menar då på att jag tappade humöret. Jag som har varit jävligt glad den senaste tiden. Till och med mina vänner har märkt hur glad jag har varit.
Varför? Varför börjar allt bli negativt igen? Varför? December månad började bra, varför känns det som det kommer bli en dålig avslutning på året? Varför? Jag som lovat mig själv att aldrig mer tänka negativt...så kommer det tillbaka?
Okej sanningen ska fram. Inte för att jag har ljugit om någonting eller varit rädd för och berätta det. Jag har bara döjlt det, men nu kan jag inte hålla mig längre. Det är folk, som är ute efter mig, helt utan någon anledning. Han ( nämner inga namn ) försöker kräva mig på pengar, och ger jag han inte pengar kommer han "döda" mig. personligen enligt honom. Men varför? Hur kan man vara så omogen att gå runt och försöka förstöra andras liv för man inte har ett liv själv? Tycker han det är tufft? Eller vill han ha uppmärksamhet? Vill han vara en i gänget? Frågorna är många, vi alla vet nog redan svaren på dessa. Jag kan säga såhär, om det är att han försöker förstöra mitt liv, kommer han inte lyckas. Försöker han få respekt, kommer han inte få det av mig, försöker han få uppmärksamhet, får han inte det av mig. Eller försöker han som jag tror , att han försöker vara cool, så är han inte det. Man tjänar INGENTING på att göra såna här pinsama, barnsliga och omogna saker. Varför kan alla som håller på med sånt här skit inte inse det? Och växa upp nån gång. Jag kan säga så här den killen , är äldre än mig. Och han har inte vuxit upp. Okej det kanske kommer vara fel att skriva om detta här, så skiter jag fullständigt i det, jag står upp för mig själv nu för tiden. Nog om detta nu. Hoppas han lär sig en läxa och växer upp från skiten, precis som jag gjort.
Som ni redan vet tror jag( om ni sett min video på youtube) så 2008 kommer både vara saknat och bortglömt på samma gång. Enda jag kommer sakna är sommaren.
Ja, och en dag till julafton, Woho! kan man säga, men tyvärr så är det inte samma känsla som förra året. Som ni alla vet så har mamma och pappa skiljt sig. Det kommer bli en splittrad jul, det känns inte alls bra. Även om jag vet att många går igenom detta här. Sen säger många att när jag mår dåligt ska jag gå och snacka med min mamma, pappa eller bror. Jag är ärligt talat för svag för och berätta saker och ting för min familj. Eller familj kanske jag inte ska säga, mamma, pappa eller bror? Jag har inte kommit i julstämning än, och det är dan innan julafton. Wiho! Ska jag komma i julstämning på sommaren 09 eller?
Förlåt för detta negativa inlägget. Som min bror sagt. Man orkar inte vara positiv hela tiden. Jag är bara så trött på att gå runt och vara rädd hela tiden. Inte ens när jag är hemma känner jag mig trygg. Dom killarna, eller han, jag vet inte hur många dom är som ska "döda" mig. Fega är dom. Men iaf, dom vet exakt var jag bor, där kommer en sak till upp med att jag inte vågar säga till mamma och pappa, jag vill flytta. Kommer kännas mycket tryggare och gå hem om kvällarna , slippa vakta min rygg hela tiden. Och största problemet är, dom vet var och när jag tränar, dom vet vilken skola jag går på. Var ska jag känna mig trygg? Nehe, fan ta denna skiten helt ärligt talat. Så trött på de, blir spyfärdig bara jag tänker på hur dagens ungomdar( är ungdom själv, men jag räknar mig inte som en, undrar ni varför så fråga mig personligen) förstör vårt samhälle.
Skriver nog inte mer innan jul, så får önska er en riktigt god jul. Och hoppas nu ni får en riktigt bra jul. För det kommer inte jag att ha.
// Alexander Nerbring
Ett långt inlägg idag. Woho!
Ska inte tillbaka till det negativa nu. Nu när det känns så skönt och vara inne med positiva tankar. FAN! säger jag bara. Hur kunde detta hända nu? Detta kan inte vara sant. Får beröm i skolan hur duktig jag varit. Har underbara vänner. Hur kunde detta hända? Varför kommer jag tillbaka? Menar då på att jag tappade humöret. Jag som har varit jävligt glad den senaste tiden. Till och med mina vänner har märkt hur glad jag har varit.
Varför? Varför börjar allt bli negativt igen? Varför? December månad började bra, varför känns det som det kommer bli en dålig avslutning på året? Varför? Jag som lovat mig själv att aldrig mer tänka negativt...så kommer det tillbaka?
Okej sanningen ska fram. Inte för att jag har ljugit om någonting eller varit rädd för och berätta det. Jag har bara döjlt det, men nu kan jag inte hålla mig längre. Det är folk, som är ute efter mig, helt utan någon anledning. Han ( nämner inga namn ) försöker kräva mig på pengar, och ger jag han inte pengar kommer han "döda" mig. personligen enligt honom. Men varför? Hur kan man vara så omogen att gå runt och försöka förstöra andras liv för man inte har ett liv själv? Tycker han det är tufft? Eller vill han ha uppmärksamhet? Vill han vara en i gänget? Frågorna är många, vi alla vet nog redan svaren på dessa. Jag kan säga såhär, om det är att han försöker förstöra mitt liv, kommer han inte lyckas. Försöker han få respekt, kommer han inte få det av mig, försöker han få uppmärksamhet, får han inte det av mig. Eller försöker han som jag tror , att han försöker vara cool, så är han inte det. Man tjänar INGENTING på att göra såna här pinsama, barnsliga och omogna saker. Varför kan alla som håller på med sånt här skit inte inse det? Och växa upp nån gång. Jag kan säga så här den killen , är äldre än mig. Och han har inte vuxit upp. Okej det kanske kommer vara fel att skriva om detta här, så skiter jag fullständigt i det, jag står upp för mig själv nu för tiden. Nog om detta nu. Hoppas han lär sig en läxa och växer upp från skiten, precis som jag gjort.
Som ni redan vet tror jag( om ni sett min video på youtube) så 2008 kommer både vara saknat och bortglömt på samma gång. Enda jag kommer sakna är sommaren.
Ja, och en dag till julafton, Woho! kan man säga, men tyvärr så är det inte samma känsla som förra året. Som ni alla vet så har mamma och pappa skiljt sig. Det kommer bli en splittrad jul, det känns inte alls bra. Även om jag vet att många går igenom detta här. Sen säger många att när jag mår dåligt ska jag gå och snacka med min mamma, pappa eller bror. Jag är ärligt talat för svag för och berätta saker och ting för min familj. Eller familj kanske jag inte ska säga, mamma, pappa eller bror? Jag har inte kommit i julstämning än, och det är dan innan julafton. Wiho! Ska jag komma i julstämning på sommaren 09 eller?
Förlåt för detta negativa inlägget. Som min bror sagt. Man orkar inte vara positiv hela tiden. Jag är bara så trött på att gå runt och vara rädd hela tiden. Inte ens när jag är hemma känner jag mig trygg. Dom killarna, eller han, jag vet inte hur många dom är som ska "döda" mig. Fega är dom. Men iaf, dom vet exakt var jag bor, där kommer en sak till upp med att jag inte vågar säga till mamma och pappa, jag vill flytta. Kommer kännas mycket tryggare och gå hem om kvällarna , slippa vakta min rygg hela tiden. Och största problemet är, dom vet var och när jag tränar, dom vet vilken skola jag går på. Var ska jag känna mig trygg? Nehe, fan ta denna skiten helt ärligt talat. Så trött på de, blir spyfärdig bara jag tänker på hur dagens ungomdar( är ungdom själv, men jag räknar mig inte som en, undrar ni varför så fråga mig personligen) förstör vårt samhälle.
Skriver nog inte mer innan jul, så får önska er en riktigt god jul. Och hoppas nu ni får en riktigt bra jul. För det kommer inte jag att ha.
// Alexander Nerbring
Ett långt inlägg idag. Woho!
Ett tag med...
Ett tag har nu gått med lite positiv inställning. Det har känts riktigt bra. Märkt att allt har gått så mycket bättre.
Man kan väl säga att jag lärt mig att leva med skiten. Det tillhör väl livet? eller? Ingen mår bra alltid. Sen tycker jag det har hjälpt och snacka med olika personer och vänner och så. Man känner typ...ja, mer lättnad. Fy vad skönt! Den riktiga Alexander Nerbring är tillbaka efter ett år av hat, tårar och sorg!!
Denna veckan har varit en av dom bästa faktiskt. Vatt med Jessica, Patrik, Kim och Robin. Som vanligt när man är med Jessica så har man skit kul. Man blir lite crazy. Hon är en go vän, kan alltid lita på henne i alla omständigheter.
Bowlingen går bra nu, utan någon smärta. Syftar då på min handled, innan hade jag ont i handleden när jag spelade, men nu har jag köpt handledsskydd så nu spelar jag utan någon smärta i handleden. Skönt!
Var på Big Bowl idag och käkade julbord med klassen. Gott! Men mätt blev man. Riktigt mätt. Är fortfarande mätt.
Kort inlägg idag. Igen. Men måste gå till bussen nu. Ha de bra gott folk. // Alexander Nerbring.
Man kan väl säga att jag lärt mig att leva med skiten. Det tillhör väl livet? eller? Ingen mår bra alltid. Sen tycker jag det har hjälpt och snacka med olika personer och vänner och så. Man känner typ...ja, mer lättnad. Fy vad skönt! Den riktiga Alexander Nerbring är tillbaka efter ett år av hat, tårar och sorg!!
Denna veckan har varit en av dom bästa faktiskt. Vatt med Jessica, Patrik, Kim och Robin. Som vanligt när man är med Jessica så har man skit kul. Man blir lite crazy. Hon är en go vän, kan alltid lita på henne i alla omständigheter.
Bowlingen går bra nu, utan någon smärta. Syftar då på min handled, innan hade jag ont i handleden när jag spelade, men nu har jag köpt handledsskydd så nu spelar jag utan någon smärta i handleden. Skönt!
Var på Big Bowl idag och käkade julbord med klassen. Gott! Men mätt blev man. Riktigt mätt. Är fortfarande mätt.
Kort inlägg idag. Igen. Men måste gå till bussen nu. Ha de bra gott folk. // Alexander Nerbring.
Skööönt!
Nyss hemkommen från Trelleborg. Man kan väl säga så här. Jag är jävligt lättad. Slog nytt pers. 1020 på 5 serier. 204 i snitt. Några år sen man spelade så bra. Skönt som in i h*lvete. Spela 3 - manna dm på söndag i staffanstorp med Niklas och antagligen Glenn.
Idag lärde jag mig en sak, att inställningen är viktig. Jämnförde dagens tävling mot tidigare matcher och tävlingar, denna tävlingen var jag positivt inställd. Och jag tog för en gångs skull ruta för ruta och tänkte inte på förgående ruta. Kanske är detta min vändpunkt. Förhoppningsvis.
I December månad ska jag :
• Spela 3-manna dm. ( Söndag, Staffanstorp)
• Spela Junior Elit ( Baltiskan)
• Spela jultävling, månadstävling och internmatch( Baltiskan)
• Spela formo cupen ( Kronprinssen)
Och efter nyår ska jag :
• Sluta röka ( jag ska lyckas)
• Bli mer positivt inställd till saker och ting.( Är redan på väg uppåt) Eller?
Har inte så mycket mer. Skriver på söndag kväll om hur det gick i 3 manna. Ha en riktigt trevlig helg. // Alexander Nerbring.
Idag lärde jag mig en sak, att inställningen är viktig. Jämnförde dagens tävling mot tidigare matcher och tävlingar, denna tävlingen var jag positivt inställd. Och jag tog för en gångs skull ruta för ruta och tänkte inte på förgående ruta. Kanske är detta min vändpunkt. Förhoppningsvis.
I December månad ska jag :
• Spela 3-manna dm. ( Söndag, Staffanstorp)
• Spela Junior Elit ( Baltiskan)
• Spela jultävling, månadstävling och internmatch( Baltiskan)
• Spela formo cupen ( Kronprinssen)
Och efter nyår ska jag :
• Sluta röka ( jag ska lyckas)
• Bli mer positivt inställd till saker och ting.( Är redan på väg uppåt) Eller?
Har inte så mycket mer. Skriver på söndag kväll om hur det gick i 3 manna. Ha en riktigt trevlig helg. // Alexander Nerbring.
Wasting your time?
Vad skrev jag i förra inlägget? Jag bryr mig inte under några omständigheter vad folk kommenterar och skriver till mig. Förra kommenteren " lär dig skriva innan du börjar skriva blogg", ja vad det nu var. Jag bryr mig inte. Vad har det blivit av dagens personer? Förr kunde man göra vad man ville, utan några onödiga kommentarer. Men det har helt försvunnit. Finns inte vett i någons skalle idag. Alltid nåt och klaga på.
Är det inte någon som kan banka in lite vett i deras hjärnor. Trött på att få onödiga kommentarer. Vad har jag gjort för fel?
Jag har precis börjat bli på bra humör och glad. Så kommer dom och försöker trycka ner mig igen. Inte lönt, ni kommer inte lyckas, kan jag säga redan nu. Lägg det på minnet allihopa, att jag inte kommer bry mig om ni nu kommer med era kommentarer. Vet att det kanske inte hjälper att skriva detta, men var så tvungen.
Allt är nästan på väg upp nu, känns det som. Tränade igår och idag, känns som den "riktiga" Alex är på väg tillbaka, känns hur bra som helst och spela. Skönt. Ska vi se om det håller i sig till matcherna efter jul börjar.
Kort inlägg idag. Orkar inte skriva mer. Ha de. // Alexander Nerbring
Är det inte någon som kan banka in lite vett i deras hjärnor. Trött på att få onödiga kommentarer. Vad har jag gjort för fel?
Jag har precis börjat bli på bra humör och glad. Så kommer dom och försöker trycka ner mig igen. Inte lönt, ni kommer inte lyckas, kan jag säga redan nu. Lägg det på minnet allihopa, att jag inte kommer bry mig om ni nu kommer med era kommentarer. Vet att det kanske inte hjälper att skriva detta, men var så tvungen.
Allt är nästan på väg upp nu, känns det som. Tränade igår och idag, känns som den "riktiga" Alex är på väg tillbaka, känns hur bra som helst och spela. Skönt. Ska vi se om det håller i sig till matcherna efter jul börjar.
Kort inlägg idag. Orkar inte skriva mer. Ha de. // Alexander Nerbring
Hm.....
Hmmm....var ska jag börja?
Ska bara säga att, jag bryr mig inte ett skit va folk säger till mig, så, varför ens ta den tiden de tar att kommentera? " du e kass lägg ner" " du e ful". Orka liksom säga så? Det är mitt liv och inte någon annans, jag gör inte låtar för att andra ska må bra och vara glada, jag gör musik för att få ut vad jag känner och tycker, sen om folk tycker de e bra eller dålig musik jag gör, bryr jag mig inte om. Så ni kan sluta komma med era jävla kommentarer för jag bryr mig inte. Kritik som " du e bra"..." du behöver förbättra de o de", de kan jag acceptera , men inte skit snack.
För de andra, så vem kan man igentligen lita på till 100%? Ingen...Alla bara ljuger och sviker en. Är trött på det...hela denna jävla världen e falsk...skit snack sprids överallt, man går inte säker någon stans...
Jag kanske har gjort dåliga saker, som börjat röka, skitit i skolan, men det ger väl fan inte er rätten till att komma med era jävla kommentarer och säga massa skit, det e väl jag som gör något och inte du? jag är väl en människa precis som du? eller? har jag fel?
Jag har fått en massa skit i 9 år , och nu är jag trött på , rent ut sagt, tur de så är jag mig själv som många många många personer i sverige inte är, folk säger att dom e de, men de e dom innerst inne inte. Folket som rånar, knarkar och går runt och söker bråk hela tiden? är dom sig själv? nej det är dom inte. Dom gör de för och få uppmärksamhet. Dom lär sig inte av sina fel så dom fortsätter med det dom gör.
Jag fullständigt hatar dom, som inte känner mig, som inte ens vet vem jag är...som kommer och söker bråk, vafan e de för stil? det skulle inte varit lika kul om någon som är starkare än dig, som kommit från ingenstans och börjat bråka med dig, och du skulle tycka så som jag? nej dåså, gör inget som du inte kan ta emot själv...
Ni kanske tycker jag e en jävla " mes " som skriver så här, men de e bara vad jag tycker. Så sök inte bråk , för jag kommer inte avsluta det. Kommer bara ignonera det. Och glöm inte att ni behöver inte ta er tid och säga att jag e "kass" och att jag ska lägga ner med musik, för kommer inte lyssna er så fuck off.
Detta samhället förväntar sig att , börjar man med musik , sport eller vad som helst, så tror dom att man ska vara grym direkt...nepp....
Hej då.//Alexander Nerbring
Var tvungen och skirva detta...en gammal text som jag skrev för längeedan på bloggen på lunarstorm.
Ska bara säga att, jag bryr mig inte ett skit va folk säger till mig, så, varför ens ta den tiden de tar att kommentera? " du e kass lägg ner" " du e ful". Orka liksom säga så? Det är mitt liv och inte någon annans, jag gör inte låtar för att andra ska må bra och vara glada, jag gör musik för att få ut vad jag känner och tycker, sen om folk tycker de e bra eller dålig musik jag gör, bryr jag mig inte om. Så ni kan sluta komma med era jävla kommentarer för jag bryr mig inte. Kritik som " du e bra"..." du behöver förbättra de o de", de kan jag acceptera , men inte skit snack.
För de andra, så vem kan man igentligen lita på till 100%? Ingen...Alla bara ljuger och sviker en. Är trött på det...hela denna jävla världen e falsk...skit snack sprids överallt, man går inte säker någon stans...
Jag kanske har gjort dåliga saker, som börjat röka, skitit i skolan, men det ger väl fan inte er rätten till att komma med era jävla kommentarer och säga massa skit, det e väl jag som gör något och inte du? jag är väl en människa precis som du? eller? har jag fel?
Jag har fått en massa skit i 9 år , och nu är jag trött på , rent ut sagt, tur de så är jag mig själv som många många många personer i sverige inte är, folk säger att dom e de, men de e dom innerst inne inte. Folket som rånar, knarkar och går runt och söker bråk hela tiden? är dom sig själv? nej det är dom inte. Dom gör de för och få uppmärksamhet. Dom lär sig inte av sina fel så dom fortsätter med det dom gör.
Jag fullständigt hatar dom, som inte känner mig, som inte ens vet vem jag är...som kommer och söker bråk, vafan e de för stil? det skulle inte varit lika kul om någon som är starkare än dig, som kommit från ingenstans och börjat bråka med dig, och du skulle tycka så som jag? nej dåså, gör inget som du inte kan ta emot själv...
Ni kanske tycker jag e en jävla " mes " som skriver så här, men de e bara vad jag tycker. Så sök inte bråk , för jag kommer inte avsluta det. Kommer bara ignonera det. Och glöm inte att ni behöver inte ta er tid och säga att jag e "kass" och att jag ska lägga ner med musik, för kommer inte lyssna er så fuck off.
Detta samhället förväntar sig att , börjar man med musik , sport eller vad som helst, så tror dom att man ska vara grym direkt...nepp....
Hej då.//Alexander Nerbring
Var tvungen och skirva detta...en gammal text som jag skrev för längeedan på bloggen på lunarstorm.
Trivs med livet...
Ja, ni ser rätt. Jag trivs med livet just nu. Känns konstigt för mig att säga det. " Jag trivs med mitt liv" Fan! Jag är nästan stolt över att säga de om jag ska vara ärlig. Det kanske hjälper och skriva av sig här på bloggen? Mår ni dåligt? Behöver ni nån och prata med? Ta de lugnt, börja blogga, det hjälper. Är det så här det känns och vara lycklig? Så fall älskar jag det.
Igår var jag på fest hos Palle. Han fyllde år i torsdags så vi firade han. Jävligt chill fest faktiskt. Dagen började med att jag stack till skolan, hade bara tre lektioner. Sen stack jag ner till bowlinghallen och kollade på super sixxxxxx. Efter det så stack jag hem och duschade och fixade mig, sen stack jag Kim, Jessica, Patrik och Andre och käkade på burger king.
Sen tog vi bussen till Kirseberg där Palle bor. Vi va väl 50 pers i en stor 4a så det var ganska mycket folk där. Och inte nog med det, vi hade en rökmaskin i stora rummet och blinkande ljus, rätt soft eller vad säger du? Stack ifrån festen vid 2 tiden, jag, Andre, Patrik,Jessica, Emma och Erika stack sedan till mcdondals och käkade, och Patrik bjöd mig på mat, tack så mycket bror. Du är en vän man kan räkna med. Efter det stack jag hem och somnade nästan direkt. Vaknade lite för tidigt, klockan 10.
Fyfan, tiden går snabbt, det är snart jul, och det känns fan inte längesedan man satt där hemma och firade jul med familjen, men denna julen kommer bli lite annorlunda. Kommer inte fira jul med en riktig familj. Då mossan och fassan är skiljda. Så det kommer kännas lite konstigt. Jaja, sånt får man leva med. Bara två veckor kvar i skolan sen jullov. Fan va gött, känns som jag behöver komma från skolan lite. Tänka på annat. Njuta av livet rättare sagt. ( Bli nu inte förvånad att jag säger att jag trivs med mitt liv.) Önskar allihopa en riktigt god jul och gott nytt år.
Eventuellt kommer jag skriva mer ikväll, Ska snart till mormor och morfar och käka middag. Sen ner till bowlinghallen igen. Sen svedala imorgon. Träna med utvecklingsgruppen. Gott är det.
// Alexander "Nebro" Nerbring.
Igår var jag på fest hos Palle. Han fyllde år i torsdags så vi firade han. Jävligt chill fest faktiskt. Dagen började med att jag stack till skolan, hade bara tre lektioner. Sen stack jag ner till bowlinghallen och kollade på super sixxxxxx. Efter det så stack jag hem och duschade och fixade mig, sen stack jag Kim, Jessica, Patrik och Andre och käkade på burger king.
Sen tog vi bussen till Kirseberg där Palle bor. Vi va väl 50 pers i en stor 4a så det var ganska mycket folk där. Och inte nog med det, vi hade en rökmaskin i stora rummet och blinkande ljus, rätt soft eller vad säger du? Stack ifrån festen vid 2 tiden, jag, Andre, Patrik,Jessica, Emma och Erika stack sedan till mcdondals och käkade, och Patrik bjöd mig på mat, tack så mycket bror. Du är en vän man kan räkna med. Efter det stack jag hem och somnade nästan direkt. Vaknade lite för tidigt, klockan 10.
Fyfan, tiden går snabbt, det är snart jul, och det känns fan inte längesedan man satt där hemma och firade jul med familjen, men denna julen kommer bli lite annorlunda. Kommer inte fira jul med en riktig familj. Då mossan och fassan är skiljda. Så det kommer kännas lite konstigt. Jaja, sånt får man leva med. Bara två veckor kvar i skolan sen jullov. Fan va gött, känns som jag behöver komma från skolan lite. Tänka på annat. Njuta av livet rättare sagt. ( Bli nu inte förvånad att jag säger att jag trivs med mitt liv.) Önskar allihopa en riktigt god jul och gott nytt år.
Eventuellt kommer jag skriva mer ikväll, Ska snart till mormor och morfar och käka middag. Sen ner till bowlinghallen igen. Sen svedala imorgon. Träna med utvecklingsgruppen. Gott är det.
// Alexander "Nebro" Nerbring.
Bestämt mig!
Äntligen har jag bestämmt mig, jag ska stanna i Team Malmoe minst ett år till. Det beslutet tog jag genom att snacka med min tränare. Så bestämmde jag mig. Just nu är jag inne i en glad period. Känns så j*vla skönt. Slippa allt negativt.
Är faktiskt lättad över att kunna tänka positivt ibland. Förr i tiden var jag en positiv person, jag försvann ett tag, men nu är jag tillbaka, den riktiga Alex är tillbaka. Den positiva Alex. Aldrig mer ska jag vara negativ. Ska tänka framåt och glömma det negativa. Äntligen, jag är faktiskt stolt för att kunna komma in på denna banan. Resan har varit lång och det är en lång väg kvar, men är på rätt väg. Woho!
Har matte prov imorgon, känner mig faktiskt rätt förbered. Bli nu inte förvånade över att detta är ett positivt inglägg. Det är bara jag som är glad. Tackar mina vänner för dom hjälpt mig att klara det här. Från början visste jag att det skulle bli bra, men det är som det alltid varit, det negativa går över det positiva. Men alla tycker vi , att det var bättre när man var liten, men that's life. Eller?
Nu ska man bara softa, sen kanske ner till hallen. Får se om jag orkar.
// Alexander Nerbring.
Är faktiskt lättad över att kunna tänka positivt ibland. Förr i tiden var jag en positiv person, jag försvann ett tag, men nu är jag tillbaka, den riktiga Alex är tillbaka. Den positiva Alex. Aldrig mer ska jag vara negativ. Ska tänka framåt och glömma det negativa. Äntligen, jag är faktiskt stolt för att kunna komma in på denna banan. Resan har varit lång och det är en lång väg kvar, men är på rätt väg. Woho!
Har matte prov imorgon, känner mig faktiskt rätt förbered. Bli nu inte förvånade över att detta är ett positivt inglägg. Det är bara jag som är glad. Tackar mina vänner för dom hjälpt mig att klara det här. Från början visste jag att det skulle bli bra, men det är som det alltid varit, det negativa går över det positiva. Men alla tycker vi , att det var bättre när man var liten, men that's life. Eller?
Nu ska man bara softa, sen kanske ner till hallen. Får se om jag orkar.
// Alexander Nerbring.
