juniornerbring

Hur kan man INTE lyckas med något man verkligen vill? Det är många saker som jag verkligen vill men inte lyckas.
Folk har alltid sagt att saker man vill till 110%, lyckas man också med...men varför är de inte så med mig?

Syftar mest på min rökning...Vill verkligen sluta röka...men varför jag lyckas , kan jag inte svara på just nu... för det är så, att när jag har ciggaretter...så känns de som att jag inte behöver röka, att jag inte känner suget efter dom...men när jag väl inte har cigg...så vill jag bara ha nya...tycker de låter lite konstigt, men så är de...tyvärr.
Och jag vill även bli en bra person, en som är försiktig, finns för sina vänner, som går att lita på och så vidare...känns inte just nu som jag är en bra person man kan lita på.


Aja...jag får hoppas jag snart får den styrkan att jag verkligen lyckas med att sluta röka.

I helgen blir de till att dra till brossan och ta några öl och lira PES.

Ha de gött och om jag inte skriver blogg i helgen...får jag önska er en trevlig helg...Ciao!

// Alexander Nerbring.

Igår, kom jag in på funderingarna, det kanske är sant att jag har varit ett jävla svin.  Jag kanske drar lögner hit o dit för mina vänner? Hmmm...jag vet inte, någon som kan hjälpa mig med den frågan?

Tjafsade iallafall med min polare, och han sa att jag drog lögner hit o dit, konstigt nog så blev jag inte mer sur för att han sa de, för när jag väl tänkte efter, så kanske det stämmer att jag drar lögner hit och dit. Jag kanske inte har varit den bästa vännen, men drar jag verkligen lögner så ofta att jag själv ska känna mig som ett svin?

Säger som jag hört i en låt " jag hatar livet men jag älskar att leva"
Den meningen får mig att känna igen mig, verkligen. Om man kan uttrycka sig på de viset.
Och till alla er som klagar över att jag "gnäller över livet" Det är ikke sant, jag gnäller inte, jag visar mina känslor...inget annat.

Vill ännu en gång tacka mina vänner för dom finns med o stöttar mig, och inte tröttnar, för helt seriöst så skulle jag vatt vän till mig själv...hade jag tröttnat från dag 1. Tro de eller ej , men det är sant.

Allt för denna gång , kommer säkert mer snart, ska försöka blogga så mycket jag kan.


Ciao! Ha de bra allihopa. // Alexander Nerbring

Just nu har jag funderingar på och byta klubb, från Team Malmoe( gamla Söderkulla) som jag spelat i ja, va kan de va? 10 - 12 år?  till Kulladal.

Vet inte just varför jag kommit in på dom funderingarna, men de känns inte riktigt bra just nu, dom säger år efter år att dom ska satsa på ungdomarna, men sen bara skiter dom i en...vi är sveriges största klubb,  med sveriges största ungdomsverksamhet, och ändå skiter dom i ungdomarna?  Nu den närmsta tiden kommer jag ha en sak i huvudet " Kulladal eller stanna? Kulladal eller stanna? Aja, vi får se vad som händer. Ger detta en chans till säsonen är slut....

---

Ha de gött allihopa...sov gott.

Tjena! Nu är man tillbaka med bloggandet...försöker blogga så mycket som möjligt. Men har inte så mycket tid till datorn nu för tiden.

Men ja, Jag bara gnäller och gnäller...Allt börjar gå åt helvete nu, ALLT, skolan, vännerna, bowlingen och allt....jag bara känner att jag orkar inte mer...känns som mitt liv är en ren kamp mot klockan...varje dag, samma sak, samma fel,
och tillbaka på samma plats som jag började...kan fortfarande inte glömma när jag var liten...då man va fri som en fågel... nu är det mer kamp...men antar att sånt är livet, men känns som jag fått de där "extra"  som gör att jag fått "extra"
svårt....Visst, Anna Westin , har alltid sagt till mig " du har de inte värre än va barnen i Afrika har de...." men , jag orkar snart inte mer...


Folk ser mig som en pigg människa , glad person som orkar kämpa hela tiden, men FEL...jag orkar snart inte mer, Jag har kämpat som in i helvete för att bli den man jag är idag...men va har jag fått för de? Exakt, en jävla massa skit...allt känns tråkigt, inget gör mig glad just nu...Aja, får se hur de går...får se om jag orkar fortsätta så här...


Nu ska jag sova...ha de bra mina vänner. och tack till dom som alltid följt mig...tack till dom som finns där och stöttar mig vad de än gäller....

God Natt // Alexander Nerbring

Vet inte vad som är felet med mig är just nu...känner mig djupt deprimerad, eller ja, det har jag varit hela tiden men är extra känslig nu...jag ser alla som oftast mår bra...varför kan inte jag må bra och vara lycklig...varför kan inte jag nån gång få vara mig själv? Varför måste jag vara nån jag inte är bara för att " passa in" ? Kan någon svara på den frågan?


Jaja, vet inte var jag ska börja...jag känner mig som en stor idiot, har varit idiot mot min familj , några av mina vänner...ska jag fortsätta? hur mycket jag än försöker, så blir det ändå fel...försöker rätta till felen jag gjort men faller tillbaka till ruta ett igen, det känns väldigt tungt...visst, jag kanske verkar må bra när jag träffar mina vänner, men när jag är ensam, de är då det kommer, då kommer känslorna fram och visar mitt rätta jag, som jag ser som en misslyckad son till en pappa och mamma som gjort allt dom kan för mig...känner mig dum nog att jag inte lyssnade på dom från ruta 1... men det är klart att man ska tänka på sådant i efterhand.


Just nu pluggar jag på IV Data, och jag trivs där och det går faktiskt rätt bra, men skolan, känns tyvärr inte så viktigt just nu...känner mig inte motiverad till att fortsätta...känns som jag tappat motivationen för allt...allt känns så himla tråkigt...många ser mig som en person som bara går och gnället över livet och sånt...men, och? det finns ingen som lyssnar på mig,  Visst kan jag hålla med att jag gnäller lite väl mycket över mitt liv...men men , va ska man göra när man inte får någon hjälp?


Nog om detta nu...nu ska jag försöka sova... Ha de bra allihop...

Älskar mina vänner mest, och ni vet vilka ni är.

/ Alexander Nerbring.