14 år...
Då jag märkt , eller det gjorde jag iofs för läängesedan, min blogg, börjar bli lite ointresant? Fortsätta blogga? Orkar jag lägga ner massa tid på att skriva när ingen tar sig tid och lägga en kommentar? Man vill ju ha respons på det man skriver, känns ju som man skriver till en vägg...Aja, det blir inte ofta jag skriver vilket fall som helst.
För övrigt har jag kollat på IFK Göteborg och Malmö FF. Och vilken match, tja kanske inte den bästa matchen, men att vinna 2 - 0 borta mot Götet är inte världens lättaste uppgift...Men domaren hade nog inte koll på klockan, i andra halvlek blev där 4 minuters tilläggstid, men han blåser av efter 5 minuter... ? Aja, ska inte klaga, MFF vann och det är det viktiga...
Nu ska jag sova...Ha de bra gott folk...
Obehaglig känsla inom mig...
Jag har en väldigt obehaglig känsla inom mig, ingen aning om vad, hur eller varför. Känns inte bra i alla fall. Är orolig för vad som komma skall...Redo att höra det?
Ett stort misstag är det i alla fall...
Kvällen var den 22 november. Jag var på fest hemma hos en polare, och min dåvarande flickvän var med där.
Vi börjar med att ha kul,dansa och spela kort. Jag sitter bredvid mitt ex, och vi börjar snacka om en sak jag inte minns om vad det är, men iaf, folket runt om tror att vi vilken sekund som helst skulle börja bråka, så en av dom sätter sig emellan och avbryter oss, jag blir såklart sur över att dom tar de för givet att vi ska bråka så fort vi pratar med varandra påverkade, förstår dom, men man ska inte ta saker för givet, så blir jag lite mer sur när jag ser att hon sitter som om hon vore oskyldig eller vad man ska säga...Så börjar vi diskutera och småbråka just då...Senare går hon upp en trappa och jag går ut för att vi ska lugna ner oss...Sen började de tyvärr bli ännu värre så börja vi skrika på varandra hit och dit...Hon nämnde en helt onödig sak som gjorde mig ännu mer förbannad " det skulle inte förvåna mig om du slog mig"... Vi slutade att snacka med varandra och fortsatte festa...När vi då ska hemåt, så var det något som vi snacka om på väg mot bussen som gjorde henne förbannad, sen blev vi tysta igen, hon sätter sig med vår kompis och lyssnar på musik, jag blir sur över att dom sitter för sig själva så sitter jag där ensam, och jag är inte tyst om det...Men när jag sa det så skrek vår kompis på mig att jag ska va tyst, jag blir då tyst...och vi åker till Lindeborg Centrum för vi skulle sova hos mig...
När vi hoppat av så gick jag fram till henne, och skulle prata med henne tyst men, då överreagerar hon och börjar hota mig och provocera mig, och jag bad henne sluta med det hon gör...Men hon fortsatte och hon fortsatte...Och i såna situationer låser min hjärna sig helt och hållet, och då tänker inte jag ett skit, min hjärna är helt off...(Ser absolut inte det som en ursäkt)Så jag slår henne, det var försent för mig att tänka " jag går härifrån nu, du får sova var du vill" Det var helt enkelt försent, jag tänker inte nämna hur jag slog henne, bara att jag slog henne, och nu är jag anmäld för misshandel, och jag trivs inte med det kan jag säga er...
Att vara anmäld för misshandel, på en tjej som man älskar riktigt mycket, är nog det värsta jag varit med om, jag är inte stolt över det...Så ska man inte göra, det hör inte hemma här i samhället, jag ångrar det mycket och skulle kunna ge allt jag äger för att få det ogjort...Vill ställa allt till rätta, men that´s life, det går inte. Vi försökte lösa det, vi försökte fixa det, vi blev tillsammans 6 februari igen, men även den " sagan tog slut" fast, på ett bättre sätt, vi märkte att det inte fungerade så vi bestämde oss för att skiljas som vänner...Men jag är ändå stolt över att vi försökte fixa vårt förhållande tillsammans. Men det med misshandeln på henne, det är något som jag aldrig kommer komma över, den biten kommer alltid vara kvar i mitt huvud, det är något jag helst inte kommer berätta för mina barn när jag blir äldre...Det är något jag skäms över och ångrar. Denna text kommer från djupet av mitt hjärta och hoppas ni förstår att jag mår inte bra över att ha denna bördan på mina axlar.
Men tack vare mina äkta vänner och familj så har jag klarat mig ganska bra. Jag kommer aldrig bli helt återställd efter detta, men jag kommer kunna leva med det. Just nu vill jag bara att polisutredningen ska ta ett slut så jag kan börja om och förhoppningsvis leva ett någorlunda bra liv.
/ Alexander Nerbring
Det är en text jag haft inom mig länge länge länge, men jag har inte vågat publicera den än, för jag är ganska rädd om vad folk ska tycka om mig... Utöver det så vet jag inte alls vad som hänger upp sig i hjärnan på mig, känns som jag skulle behöva lite avslappning, men var kan man få det när man mår som jag gör efter det?
Finner ingen ro någonstans...
Imorgon är det i alla fall derby...Helsingborgs IF mot Malmö FF...Heja di blåe! En tidig seriefinal på Olympia i Helsingborg. Hoppas bara den sänds på canal+ så man kan se den hemma, annars får det bli puben(utan öl)
Annars så är veckan som vanligt, skola skola och återigen skola...
Våren är här nu, fan vad härligt att höra fåglarna på morgonen och riktigt höra att det är vår. Härligt att ta en promenad till skolan och känna doften av vår. Lite kallt, men fan va jag älskar doften av vår.
// Alexander Nerbring
Vem är äkta och vem är falsk?
Detta är ingenting som hänt mig nu på senaste tiden, fick bara upp det i tankarna då det har hänt en nära vän till mig.
Det var längesedan jag skrev här...Vad har hänt den senaste tiden? Ja, jag har blivit 18. Jag har varit ute och festat och njutit av livet. Fan, det var längesedan jag njöt av livet. När senast kände jag att mitt liv är bra som det är? Det kan iaf inte jag minnas...Jag har det inte dåligt, men har det inte FÖR bra heller...Har det lagom bra.
Det är så det ska vara.
September månad...Då är det val. Dags för mig att rösta. Vad ska jag då rösta på? Ja, ärligt talat vet jag inte...Får nog läsa på lite om dom olika partierna först...Men det är ju gott om tid.
Skolan går upp och ner...Ena stunden känns det bra...Ena stunden känns det skit... Får kämpa vidare...
En sak jag tänkt på...Alla tjatar om jämdställdhet och sådant här i sverige...Allt tjat om att kvinnor/tjejer ska ha lika lön för lika arbete som män/killar...Som jag ser det så är den biten på väg uppåt...Inte helt bra...men på rätt väg , absolut... MEN när vi kommer till brottsidan...Om en kille misshandlar en kille, så får killen som misshandla killen lågt straff(OM det är första gången han blir dömd för någonting, brukar det vara) Men när en kille misshandlar en tjej, så ska killen ha större straff bara för att det är en tjej? Det är inte rättvisst. Det är lika mycket fel att misshandla en kille som att misshandla en tjej, det är ingen skillnad...Visst, tjejer är svagara byggt fysiskt, men där finns självförsvar man kan lära sig, man kan träna upp sig så man blir starkare, men dom är människor precis som vi killar... Är jag ensam om att tycka såhär? Nej, sveriges rättsysten är rent åt skogen... Ingen som kan ta tag i det snart? Jag själv vill ha rättvisa löner med lika lön för lika arbete bland tjejer och killar, men ska det inte va likadant straff vid samma brott? Tjejer, ta nu inte illa upp...men tycker det låter sjukt.
Sverigedemokraterna...Rasister? Inte rasister? Det finns såååå många åsikter om det partiet så man inte kan räkna dom knappt... Jag själv håller mig neutral... Men tror inte hela partiet är rasister... Sen är det skillnad på nationalism och rasism, finns många som anser att det är samma sak...men nej, det är det inte...
Sen kan man ju tycka att det är konstigt att majoriteten av brotten här i sverige är det mest invandrare...Har inte fått någon förklaring på varför? Jag är inte rasist...Men jag är inte förvånad över dessa fördomar i världen...Nej, nu är det nog bäst att jag inte säger för mycket... Ska hem till mormor nu och lägga mig i sängen och dega sen sova...Sista skoldan för veckan imorgon sen är det helg igen...Tiden bara springer iväg... Hinner ju knappt med...
Nej, ha de bra mina vänner... Simma lugnt...
// Alexander Nerbring
